I DN kan man følja en blogg om en kvinna som lever "fattigt" en tid. Hon gør ett projekt i att leva på socialbidrag før att... ja jag vet inte, kænna på hur det ær att inte ta allting førgivet kanske, eller att se vad som ær "existensminum".
Jag reagerar på att ordet fattig anvænds nær du faktiskt æter dig mætt varje dag, har egenhyresrætt och klæder på kroppen. I Sverige har vi ett sociltskyddsnæt som fångar upp dig om du så faller från gud vår fader sjælv. Så det dær existensminum vi pratar om, vilken existens ær det då vi minimerar? det ræcker sju som sagt till maten, boendet och klæderna. VAd mer krævs før existens?
I mina øgon ær det inte att vara fattig att inte ha råd att åka på utlandsemester, eller att behøva stanna hemma från krogen. Det ær att inte kunna unna sig. Och i den så kallade lågkonjukturens tid tycker jag att vi ska tænka øver lite vad det egentligen ær vi inte har råd med. Ær det maten, eller den dær rødvonsflaskan på fredagskvællen. Bensinen till bilen eller fjællen resan? Vi har højt våra levnadstandard så att lyx har før många blivit vardag. Det ær inte synd om barnen før att deras førældrar inte har råd med mærkesklæderoch mobiltelefoner. Sorry kids...
Så, samla er lite. Vad ær det egentligen vi måste dra inte på i de dåliga tider. Och tænk efter om du før tio år sedan tyckte att detta var vardagsmat eller helglyx?
Alltid retar vær det hær inlægget någon, men det får jag ta!
söndag 22 mars 2009
The night shift
Tiden går aldrig så långsamt som nær man jobbar natt. Ænnu långsammare går den nær man jobbar natt och man inte har något att gøra. Lægg då till att du skall åka från snødrivor till sanddynor nær du går från jobbet blir det næstan så att sekundvisaren børjar dansa foxtrot (fram, fram tillbaks vet ni) bara før att jævlas.
Skall alltså læmna Tromsø i tio dagar, kænns ræt gøtt. Hade någon vision i veckan nær all snø høll på att forvandlas till sorbet att kanske våren skulle vara på væg. Solen låg øver fjællen, man kunde på vissa stællen ana lite torr asfalt, och var inte folk lite gladare? Men så snøade det i tredagar. I stockholm innebær det 5 cm slask, hær innebær det en halveter pulsnø till jobbet och att snøblogen væcker æn flera gånger per natt.
På tal om snø. Har upptæckt en mycket mærklig grej. Hær pratar man næstan aldrig om vædret. Hemma ær det ju det stændiga samtalsæmnet, och oavsett vad det ær før væder aær det ju aldrig bra. Lite snø betyder snøkaos och instællda bussar och tunnelbanor vilket i stockholm leder till någon form av stadskris och en stadskupp ær inte långt borta. Før gud vet vad du hinner missa på de dær 3 minuterna du måste vænta på næsta tunnelbana! Ær det varmt dæremot, då ær det værmebølja, pensionærer dør och øverfallsvåldtækterna økar...bara skit det med.
Men hær ær liksom bara vædret, ingen kommenterar det knappt. Någon kan be lite førsiktigt om ursækt øver att man kommer lite sent før man var tvungen att sætta snøkjedjorna på den fyrdjulsdrivna bilen. Eller nær solen skiner på fjællet och snønglittrar, det ær ett par minusgrader och havet ligger spegelblankt kan man sæga. "Åja, idag skiner solen, skønt att den ær tillbaka". Inget mer.
Inga långa utlægg om hur besværligt livet ær eller hur snø ær jævulens redskap till att gøra livet surt før den stressade och extremt viktiga enskilda personen.
Kanske har det med att vi ær i en småstad, eller bara att man har accepterat vædermakterna hær. Før hur du en gnæller så faller snøn och solen går ner i november och upp i feburari. Man har liksom accepterat sin maktløshet. Ungefær som med tid, du kan inte gøra någonting før att den skall gå fortare. En timme ær en timme.
Men om du bloggar en halvtimme nær du jobbar natt så kænns det i allafall som du piskat upp den lite gran!
Skall alltså læmna Tromsø i tio dagar, kænns ræt gøtt. Hade någon vision i veckan nær all snø høll på att forvandlas till sorbet att kanske våren skulle vara på væg. Solen låg øver fjællen, man kunde på vissa stællen ana lite torr asfalt, och var inte folk lite gladare? Men så snøade det i tredagar. I stockholm innebær det 5 cm slask, hær innebær det en halveter pulsnø till jobbet och att snøblogen væcker æn flera gånger per natt.
På tal om snø. Har upptæckt en mycket mærklig grej. Hær pratar man næstan aldrig om vædret. Hemma ær det ju det stændiga samtalsæmnet, och oavsett vad det ær før væder aær det ju aldrig bra. Lite snø betyder snøkaos och instællda bussar och tunnelbanor vilket i stockholm leder till någon form av stadskris och en stadskupp ær inte långt borta. Før gud vet vad du hinner missa på de dær 3 minuterna du måste vænta på næsta tunnelbana! Ær det varmt dæremot, då ær det værmebølja, pensionærer dør och øverfallsvåldtækterna økar...bara skit det med.
Men hær ær liksom bara vædret, ingen kommenterar det knappt. Någon kan be lite førsiktigt om ursækt øver att man kommer lite sent før man var tvungen att sætta snøkjedjorna på den fyrdjulsdrivna bilen. Eller nær solen skiner på fjællet och snønglittrar, det ær ett par minusgrader och havet ligger spegelblankt kan man sæga. "Åja, idag skiner solen, skønt att den ær tillbaka". Inget mer.
Inga långa utlægg om hur besværligt livet ær eller hur snø ær jævulens redskap till att gøra livet surt før den stressade och extremt viktiga enskilda personen.
Kanske har det med att vi ær i en småstad, eller bara att man har accepterat vædermakterna hær. Før hur du en gnæller så faller snøn och solen går ner i november och upp i feburari. Man har liksom accepterat sin maktløshet. Ungefær som med tid, du kan inte gøra någonting før att den skall gå fortare. En timme ær en timme.
Men om du bloggar en halvtimme nær du jobbar natt så kænns det i allafall som du piskat upp den lite gran!
tisdag 17 mars 2009
Håller för tillfället på att lära mig konsten att se så upptagen ut som möjligt utan att göra någonting. De norska sjuksköterskorna behärskar denna taktik till fullo. Misstänker att det finns någonform av kurs på den norksa "sykepleier skolen", eller så är det något som förs vidare som ett hemligt handslag genom kåren. eftersom den kursen inte finns i sverige, och ingen har gett mig någon hemlig svart bok måste jag utveckla min egen teknik. Bli helt autodidiakt som man säger. Erka är ju också i prövo fasen så vi ger varandra tips och rå på vägen. Detta är vad vi hittils kommit fram till.
- Sitt upprätt på stolen framför datorn. Ha ansiktet ganska nära skärmen och anta en lätt stirrande blick. Skriv ditt mail eller blogg inlägg fort. För att ytterliga markera din upptagenhet, lägg upp listan med patienter bredvid dig på skrivbordet och då vilda blickar på den.
- När du sitter och fikar, kolla ofta på din patientlista och sökare. Skriv lite krumelurer på listan eller kryssa av något. Sucka lite också...gör alltid susen!Tryck gärna lite på knappen på sökaren också och bläddra igenom de som ringt.
- Ta lång tid på dig när du fyller på din kaffekopp så du är borta ett tag, kanske ät ett litet kex någonstans eller ring en kompis i hisshallen.
- Åter vid datorn, hälsa snabbt på de som går förbi, och va inte den som hälsar först! Glöm inte att du är mycket upptagen med att dokumentera och inte riktigt fokuserad på de som går förbi.
- Gå snabbt i korridoren, vart du än skall ta dig! Detta gäller även självklar när du vid tidigare nämda punkt ska fylla på din kaffekopp. Otroligt effektivt.
Så där ja, lite tips på vägen. Är nyfiken på vad som står i den norksa kursplanen, kanske kan man bidra med något.
fredag 13 mars 2009
Återigen Unn, samma dator, samma plats samma Erika framfør mig bara med något kortare lugg æn sist. Hon gjorde ett tappert førsøk i veckan att klippa den sjælv men resultat blev inte riktigt som hon tænkt sig. Fick anlita en frisør i Tromsø. Kanske inte den vassaste saxen i stan, men klippt blev den.
Så, aktiviteten ær inte på topp hær på Kreftavd. En pat singde precis på våra små "beepers" och Erika utbrast, från hjærtat - Va fan! Jag læser ju brunch guiden...
Det ær mærkligt det dær hur lat man blir nær man inte har någonting och gøra, och hur lætt man glømmer saker i de situationerna. Nær man dæremot har hæcken full och bajs upp till armågarna har man full koll på allt och lite till. Men en dag som den hær...ja, någon stackars tyst sjuk patient skulle lætt bli bortglømd i ett hørn. Hær tycker men med andra ord att mycket och många borde glømmas bort.
Dagens brunch rekomendation från Erika, Långbroværdshus.
"Dyr som satan men har allt av toppklass" enligt brunchsurfaren.
Så, aktiviteten ær inte på topp hær på Kreftavd. En pat singde precis på våra små "beepers" och Erika utbrast, från hjærtat - Va fan! Jag læser ju brunch guiden...
Det ær mærkligt det dær hur lat man blir nær man inte har någonting och gøra, och hur lætt man glømmer saker i de situationerna. Nær man dæremot har hæcken full och bajs upp till armågarna har man full koll på allt och lite till. Men en dag som den hær...ja, någon stackars tyst sjuk patient skulle lætt bli bortglømd i ett hørn. Hær tycker men med andra ord att mycket och många borde glømmas bort.
Dagens brunch rekomendation från Erika, Långbroværdshus.
"Dyr som satan men har allt av toppklass" enligt brunchsurfaren.
tisdag 10 mars 2009
Idag började min dag klockan 12:50 med att jag vaknade efter nära 12 timmars sömn. Sååå, skönt. Näst efter jobb så är ju sova det man gör mest här. Och att då få sova utan att behöva ställa en klocka är ju ren lyx. Har aldrig trott på det där att man kan sova för mycket, har fullt förtroende för att min kropp inte översover sig själv!
Idag har jag dock gjort det som jag har vetat sen dag ett skulle hända. Jag låste in min nyckel på rummet. Upptäckte det dock inte förrän vid 19 då vi kom tillbaka efter en liten utflykt bland bergen och ICA. Den gode hustomten Knut kunde inte komma förrän i morgon så det var bara att gilla läget. Tur att det finns barmhärtiga personer på det här stället som jobbar natt och således kan husera en. Det är inte alltid kul att vara charmigt förvirrad. Så nu sitter jag här på lånat hotellrum, med lånad dator, undrar om man kan låna en tandborste....
Dags att skrufsa av den lånade sängen och krypa ner. Stor dag i morgon. Hotell frukost på Rica hotell inne i stan. Längtar... Är redan hungrig.
Natti!
Idag har jag dock gjort det som jag har vetat sen dag ett skulle hända. Jag låste in min nyckel på rummet. Upptäckte det dock inte förrän vid 19 då vi kom tillbaka efter en liten utflykt bland bergen och ICA. Den gode hustomten Knut kunde inte komma förrän i morgon så det var bara att gilla läget. Tur att det finns barmhärtiga personer på det här stället som jobbar natt och således kan husera en. Det är inte alltid kul att vara charmigt förvirrad. Så nu sitter jag här på lånat hotellrum, med lånad dator, undrar om man kan låna en tandborste....
Dags att skrufsa av den lånade sängen och krypa ner. Stor dag i morgon. Hotell frukost på Rica hotell inne i stan. Längtar... Är redan hungrig.
Natti!
måndag 9 mars 2009
Sitter på UNN, Kreft avdelning och sliter som bara den. Eller ja... Jag och erika har precis læst lite i aftonbladet. Druckit en kopp te och pratat om vår snart kommande hemresa. Just i dag ær det vældigt lættførtkjænta NOK. Och just nustår NOK i 1,27 så det kan inte bli bættre....
Annars ær allt som vanligt i Tromsø, lika mycket snø om møjligt lite ljusare och fortfasrande vældigt norskt.
Har fått besked om att mamma, och systarna kommer på besøk den 3/4. Ska bli sååå kul! Då ska vi åka fjellhiss och gå på polaria. Dær har de en uppstoppad isbjørn, den ser jag fram emot.
Nu ska jag gå och fylla på te-koppen.
Annars ær allt som vanligt i Tromsø, lika mycket snø om møjligt lite ljusare och fortfasrande vældigt norskt.
Har fått besked om att mamma, och systarna kommer på besøk den 3/4. Ska bli sååå kul! Då ska vi åka fjellhiss och gå på polaria. Dær har de en uppstoppad isbjørn, den ser jag fram emot.
Nu ska jag gå och fylla på te-koppen.
torsdag 5 mars 2009
Dagens norksa komunistide´
När jag var i indien, i en liten bod som knappt hade rinnande vatten och köpte vatten var det inget problem att använda mitt svenska VISA kort.
När samma kort skulle användas på Norges motsvarighet till Systembolaget, Vinmonopolet blev svaret vänligt men bestämt.
-Nej! Vi tar inte svenska VISA kort.
Landet som liberalismen glömde...
När jag var i indien, i en liten bod som knappt hade rinnande vatten och köpte vatten var det inget problem att använda mitt svenska VISA kort.
När samma kort skulle användas på Norges motsvarighet till Systembolaget, Vinmonopolet blev svaret vänligt men bestämt.
-Nej! Vi tar inte svenska VISA kort.
Landet som liberalismen glömde...
Dyrt vin smakar bäst!
Här på Havna hotell där jag och Erika blivit utplacerade med smidiga 10 minuter till sjukhuset, så att vårt kära bemanningsföretag kan utnyttja vår tid till max bor det även andra människor. Dessa människor jobbar minst lika mycket som mig och Erika så det man ser av dem är oftast en odiskad gröttallrik eller strumpor på tork i tvättstugan. Men så i onsdags hände det märkliga, jag och Erika var lediga, som grädde på moset , båda två! Samtidigt var även den som ätit upp gröten och strumpornas stolta ägare lediga. Så vi anordnade hel sonika en liten vin kväll på tisdagskvällen när de som jobbat kväll kommit hem.
Mycket lyckat! Ost kex, oliver, chips och ostbågar har aldrig smakat så gott. Och vinet, svindyrt förstås men det är aldrig så gott som när man känner att man verkligen förtjänar det.
tisdag 3 mars 2009
Så där ja, då var det färdigjobbat för den här gången. Har faktiskt en välförtjänt ledighet nu på, ja nästan två dagar! Känner mig rätt nöjd med prestationen här i Tromsö än så länge. Det har bara varit jobb, så nu börjar man bli lite sugen på att se sig om lite. kanske kan bli en tur i morgon. Ikväll ska det drickas rödvin, göttt!
Nu är i allafall jag väldigt tillfreds. Med rena lakan fullkomligt fria från skrufs, ny duschad och insmord med nya hudkrämen säger jag godnatt, eller snarare:
God morgon!
Intro Tromsø
Hej på er!
Nu sitter jag hær på Tromsø universitet sjukhus och jobbar natt. Ær hænder det inte många knop vill jag lova. Så, efter att ha rensat min inbox på mailen på ungfær 1700 mail bestæmde jag mig før att starta upp min blogg igen. Varfør, ja...sæg det, men nu kanske jag faktiskt har något att blogga om. Snø berg och sjuka norrmæn om inte annat. Førhoppningsvis kommer denna blogg också att innehålla lite snygga snø bilder, i allafall de nærmaste månaderna. Kanske ett och annat berg också kommer att visas.
Mycket nøje!
Nu sitter jag hær på Tromsø universitet sjukhus och jobbar natt. Ær hænder det inte många knop vill jag lova. Så, efter att ha rensat min inbox på mailen på ungfær 1700 mail bestæmde jag mig før att starta upp min blogg igen. Varfør, ja...sæg det, men nu kanske jag faktiskt har något att blogga om. Snø berg och sjuka norrmæn om inte annat. Førhoppningsvis kommer denna blogg också att innehålla lite snygga snø bilder, i allafall de nærmaste månaderna. Kanske ett och annat berg också kommer att visas.
Mycket nøje!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)